När jag var på väg till biblioteket och tänkte på att jag skulle träna efteråt så kändes det riktigt tungt. Jag var inte alls träningssugen och bara tanken på att gå till gymmet någon timme senare gjorde att stegen kändes tyngre. Efter en vända nere i spiralen av negativa tankar så bara bestämde jag mig för att ta ett beslut att jag skulle träna oavsett vad, jag sa till mig att sluta förhandla med mig själv. Det är inte alltid det lättaste att vända negativa tankar till positiva tankar, men istället för att tänka negativt så tänkte jag i alla fall rationellt; Jag tänkte att om jag har planerat att jag träna idag, så får jag hålla fast vid planeringen. Framför allt när jag har en planering som säger fyra träningspass denna veckan och det idag är söndag och jag då bara hade avverkat tre stycken pass. Då finns där ju faktiskt inte så mycket att välja på - det är bara att träna det där sista passet för veckan helt enkelt! Jäkla mespropp kom igen nu, uppläxade jag mig själv (ja okej, ordet messpropp i sig är kanske lite mesigt bara det).

Och vet ni vad?
Träningen blev faktiskt riktigt bra tillslut när jag väl kom dit.
Jag körde tre kilometer på löpbandet och sedan tränade jag mitt styrketräningspass som jag har fått av instruktören. Styrketräning är förvisso fortfarande inte min starkaste sida, det tar ganska lång tid för mig att ta mig igenom passet och jag bråkar fortfarande med inställningarna på maskinerna ibland. Men bortsett från det så gick det faktiskt bra idag, det kändes bra helt enkelt!

Och nu till det bästa! Jag har hela tiden haft som ett mål att klara av att springa tre kilometer på 18 minuter. För mig har det blivit en magisk gräns att klara varje kilometer på max sex minuter nämligen. Idag bestämde jag mig för att nå målet tre kilometer på 18 minuter, så jag gjorde inställningarna på löpbandet, satte i musiken i öronen och sedan bara körde jag. När det var en kilometer kvar så låg jag i fas och kände att jag hade mer att ge så jag ökade hastigheten ytterligare och de sista 100 meterna körde jag spurt som vanligt. Det hela resulterade i tre kilometer på 17 minuter och 35 sekunder. Jag är nöjd och stolt!