Med tunga steg...
Det finns dagar då allt känns jobbigt och tungt. Alla måsten känns omöjliga att utföra. Det finns ingenting som känns roligt att göra. Vad man än försöker underhålla sig med så finns det en känsla av likgiltighet som ligger och gror i kroppen. Omotivationen rinner till och med över på de som man normalt sätt brinner för.
En känsla av sorg tynger hjärtat och sorgsna tankar sprider sig i hjärnan.
Ibland håller denna känsla i sig i mer än en dag, och anledningarna kan vara både många, få eller helt oförståeliga. Vissa perioder är helt enkelt lite tynger, lite gråare och lite mindre önskvärda än andra.
Vissa perioder, är nu.
Något som kanske kan lätta upp din dag en kort sekund är om du kollar in min blogg :) dina muffins har fått ett eget inlägg!
Hoppas du känner dig bättre snart! Inte roligt med såna dagar, men det gäller att ta sig ur dem, i tid. Peppkram till dig <3
jag vet EXAKT hur det är. den 19e maj har sedan fyra år tillbaka inneburit en svart dag. VARJE år har det hänt något hemst just detta datum. Morfar har gått bort, hemska saker har hänt mig...
jag skickar en internetkram!
Och ibland behöver man bara få ha såna dagar. Det liksom ingår. Det suger, men det formar en och får en att uppskatta allt det positiva. Vilken klyscha. Men det är sant. Hoppas din morgondag blir bättre. <3
och det stavas sista tentan och sista uppsatsen för året? För det för det för mig. Har stirrat på min bok i 2 timmar nu. Har i alla fall lyckats öppna den så det går framåt.
