Alpingympa - Ett steg i rätt riktning!
kall få vila lite, men nej då är det dags att gå ned och sätta sig i nittio grader och lyfta på båda hälarna, och efter det, varför inte lite utfall för att sen börja om där vi började - med knäböj. Kanske inte exakt i den ordningen, men jag hoppas att ni förstår poängen. För mig, som alltid har upplevt att jag har ganska svaga ben, då det är just denna typ av övningar jag har haft problem med att orka med på de vanliga gympapassen, för mig kan ett sådant pass verka ganska skrämmande. Även de övningarna som inte är benövningar är ganska så markant tyngre än på många andra pass. Men vet ni vad? Trots detta så klarar jag faktiskt mig igenom ett sånt pass! Visst får jag anpassa vissa övningar, för vissa saker är min kropp helt enkelt inte tillräckligt stark för att mäkta med än. Till exempel insåg jag att det för mig inte var rimligt att lägga det ena benet snett ut i vinkel och sedan krångla över det andra på samma sätt för att sätta i händerna, eller helst bara ena handen, och köra någon typ av snea, märkliga en-hands-armhävningar. Jag kan inte ens göra särskilt många armhävningar på tår. Men detta löser jag lätt genom att anpassa det till min egen nivå och köra på med armhävningar på knä i högt tempo och så mycket och tungt jag bara kan! Med sådana små anpassningar och en tillåtelse till mig själv att det är okej att ladda om i 2 sekunder när det blir helt för mycket, samt en jäkla massa kämpande - ja, då kan jag ta mig igenom djävulspasset! Och där nämnde jag just det, det som jag vill komma åt "en jäkla massa kämpande". Det är det som är fördelen med pass som är riktigt tunga - man kämpar automatiskt mycket mer. Det må så vara hänt att jag inte klarar av alla övningarna felfritt, men ändå så kämpar och utför jag i slutändan betydligt mer än vid ett lättare pass. Jag är stensäker på att tyngre pass kommer få mig att mer automatiskt ta ett kliv utanför min comfortzone när jag tränar. Jag är övertygad om att de tuffa passen kommer få mig att utvecklas mycket snabbare vad gäller styrka och skicklighet att utföra olika typer av övningar.Det må vara tufft, jobbigt och skrämmande! Men om man ändå skall träna, då kan man väll lika
bra göra det ordentligt och effektivt?! Jag är riktigt taggad att prova på fler av den sortens pass som anses vara tyngre. Nu jäklar skall där bli fart på min träning. Jag riktigt längtar efter riktigt mycket svett, blodsmak i munnen och en himla massa endorfiner. Jag skall unna min kropp en enorm styrka och underbara möjligheter att utföra saker jag vill kunna klara av! 
Bra! Visst är det så otroligt skönt att bli klar med ett grymmt jobbigt pass? Älskar det. Ska iväg och gymma stenhårt snart :D
Tack så hemskt mycket för dina kommentaren, det känns alltid lite lättare när man vet att det finns andra som har gått igenom samma sak, men ändå har klarar det. Jag ska verkligen försöka sluta att inte gå ner i vikt för någon annans skull, utan endast för min! Tack återigen för dem peppade orden!
Och din blogg ger en verkligen både motivation och inspiration. Den ska följas :)
Dina "flummiga" tankar uppskattas så du ska inte ursäkta dig :) saken är den att det är min chef som beter sig så där och det gör det svårare att prata med henne. det kvittar vad man säger, hon har alltid rätt. Så att diskutera med henne finns liksom inte. Och att hon inte lyssnar gör det hela mycket svårare. men det är precis som du säger, det bästa hade varit och pratat med henne och förklara hur man uppfattar henne. Men det är svårt.Det är ingen person jag står nära och tror inte jag någonsin kommer komma henne nära iheller. det enda jag kan försöka är att inte låta henne ta så mycket energi från mig, för det tar på krafterna och det ska hon inte få lyckas med.
Tack för tipset, ska prova göra blomkålsriset. det finns så många recept på din blogg som jag vill göra, gud vad bra att jag hitta hit :)
